INNEHÅLL
Vissa dieter blir populära medan andra glöms bort. Men låt oss vara medvetna om att det inte finns några mirakeldieter. Kosten bör i första hand vara en livsstil, inte bara något man följer i några dagar eller flera månader. Oftast är målet med alla dessa dieter att snabbt gå ner i vikt, vilket inte är så fördelaktigt för kroppen. Problem som jojo-effekten eller den överraskande snabba avvisningen av en föreskriven diet är vardagsmat. I den här artikeln kommer vi att prata om en kost anpassad till vår DNA. Är det verkligen så effektivt?
Vad är gen-dieten?
Saken är den att en hälsosam kost kan betyda olika saker för var och en av oss. För varje människa är unik. Vissa smälter proteiner bättre, andra fetter och åter andra kolhydrater. Det visar sig att den kost som är mest fördelaktig för vår kropp är inskriven i vår genetiska kod, det vill säga den populära DNA:n. Gen-dieten och Nutrigenomik-avdelningen bygger på att anpassa den optimala kosten baserat på varje persons genetiska kod. Det är ingen slump att den fått namnet skräddarsydd diet. Det handlar om att ta bort produkter som påverkar kroppen negativt från kostschemat, men också eventuellt öka de som tolereras bäst. Man bör också vara medveten om att detta är ett relativt nytt område inom dietetik. Forskning och utveckling pågår. Det är också ett misstag att bara koppla gen-dieten till viktminskning. Målet med detta är inte bara att minska kroppsvikten, utan också att ge patienter med olika besvär en bättre kostkomfort.
Ämne och omfattning av näringsgenomikforskning
Näringsgenomik är läran om samverkan mellan genom och näring. Denna vetenskap omfattar nutrigenomik och nutrigenetik, som har olika angreppssätt för att undersöka dessa relationer. I det första fallet är det avgörande att bestämma påverkan av en viss typ av mat på genuttrycket och hur den påverkar kroppens homeostas och dess tillstånd. Nutrigenetik å andra sidan handlar om att identifiera gener som påverkar risken för näringsrelaterade sjukdomar som diabetes, fetma eller hjärt-kärlsjukdomar. Det har visat sig att varje person har en olika mottaglighet för denna typ av sjukdom. Ett bra exempel är rökning och dess samband med lungcancer. De viktigaste faktorerna är naturligtvis antalet rökta cigaretter och tiden. Ändå är varje person i olika grad mottaglig för att utveckla denna sjukdom. Nutrigenetik är läran om sådana samband.
Skillnader i det mänskliga genomet
Mångfalden av fenotyper i en population beror på förekomsten av alleler, det vill säga alternativa versioner av samma gen. Det är en av anledningarna till att människor reagerar olika på miljöpåverkan, livsstil eller typ av kost. Det kan kort beskrivas som en enkel nukleotidmutation. Det mänskliga genomet är inte perfekt. Skillnader som hårfärg, ögonfärg eller hudfärg är synliga vid första anblick. Däremot kan vi inte på samma sätt kontrollera hur en person till exempel reagerar på vissa aminosyror eller hur mottaglig hen är för diabetes. Av denna anledning var det en så viktig händelse att börja forska på mänskligt DNA. På grund av förekomsten av många genpolymorfismer som påverkar utvecklingen av näringsrelaterade sjukdomar, är utvecklingen av en individuell kost baserad på genetiska predispositioner och som är effektiv vid behandling eller förebyggande av dessa sjukdomar en mycket svår uppgift.
Hur kan nutrigenomik hjälpa till att förebygga sjukdomar?
För närvarande lider nästan 180 miljoner människor världen över av diabetes. Det uppskattas att detta antal kan stiga till nästan 300 miljoner fram till slutet av 2025. Det finns ännu ingen effektiv metod för tidig upptäckt. Men det finns ljus i slutet av tunneln. En viktig roll i manifestation av diabetes spelar miljöfaktorer som överlappar med genetisk predisposition. Dessa faktorer inkluderar kost och fysisk aktivitet, men också genetisk predisposition. Det har visat sig att förekomsten av vissa gener kan öka risken för denna sjukdom. Mer specifikt TCF7L2-genen, men också rs12255372 och rs7903146. Efter omfattande forskning fann forskare från den finska diabetesförebyggande studien ett samband mellan förekomsten av denna gen och en ökad sjukdomsrisk. Det är viktigt att risken ökar, men endast om inga förebyggande åtgärder vidtas.
Forskning på personer från riskgruppen
Studien omfattade 522 överviktiga personer med nedsatt glukostolerans. Dessa personer delades slumpmässigt in i interventions- eller kontrollgrupp. I den första gruppen lades stor vikt vid förebyggande åtgärder. Patienterna fick detaljerade kostrekommendationer och konsulterades regelbundet med läkare och näringsrådgivare. Deras kost baserades på att begränsa enkla sockerarter, mättade fetter och öka mängden fibrer i den dagliga kosten. Dessutom utförde de regelbunden, måttlig fysisk aktivitet. Kontrollgruppen fick allmänna rekommendationer om fördelarna med viktminskning och ökad fysisk aktivitet. Den genomsnittliga studietiden var 3,9 år. Efter denna tid undersöktes alla patienter noggrant, även med avseende på förändringar i arvsmassan. Det visade sig att trots gener som eventuellt är ansvariga för ökad risk för diabetes, möjliggjorde livsstilsförändringar och införandet av en lämplig kost att undvika denna sjukdom. Slutsatserna är uppenbara. Genetiska predispositioner kan komma fram, men endast om de är förenade med rätt förutsättningar. En stillasittande livsstil och brist på adekvat kunskap inom näringsområdet är en enkel väg till att utveckla potentiella sjukdomar.
Finns det ett fetma-gen?
Saken är något mer komplex. Faktum är att det finns gener som potentiellt kan indikera en ökad risk för fetma. Här är det liknande som med gener som eventuellt bestämmer diabetes. Gener som FTO, FABP eller FABP2 kan bidra till fetma genom sin verkan. Vi talar här bland annat om ökad benägenhet för fetma, ökad fettinlagring och långsammare ämnesomsättning. Det betyder inte att människor med en sådan genuppsättning inte kan njuta av hälsa och en slank figur. Att skylla allt på generna är inte särskilt meningsfullt. Det beror på att genomet bara utgör 10 % och de resterande 90 % är vår livsstil, kost, fysisk aktivitet, antalet stressituationer, sömnens längd och mycket mer. Därför har alla inflytande över om de ger kroppen sådana förutsättningar att deras genetiska anlag visar sig.
Framtiden för nutrigenomik
I framtiden kommer det att vara möjligt att använda information om samspelet mellan näringsämnen och gener för att individuellt bedöma riskerna eller fördelarna med att konsumera vissa produkter eller följa en viss kosthållning. För närvarande är genomforskning mycket dyr och det kommer att dröja länge innan vi kan använda den i stor skala. Ändå har den en stor framtid, särskilt inom förebyggande av livsstilssjukdomar eller cancer, men inte bara det. Även benägenheten hos vissa personer, till exempel inom en viss sport eller ett visst yrke, kommer enligt forskarna att vara möjlig att fastställa. Etiska frågor i samband med utvecklingen av forskning inom nutrigenomik och nutrigenetik är också värda att överväga. Det handlar om hur information om individuella genetiska variationer samlas in och lagras. Detta medför en potentiell risk för missbruk, enbart på grund av den individuella genetiska koden.
Sammanfattning
Det går inte att förneka att hela mänskligheten strävar efter utveckling. Nutrigenomik är utan tvekan framtiden för konventionell dietetik. Rätt använd kommer det säkert att göra det möjligt för oss som civilisation att nå en ny, högre nivå. Vem vet, kanske kommer förekomsten av kostrelaterade sjukdomar att minska kraftigt eller till och med elimineras. Dietister kommer att kunna skapa precisa kostplaner som är anpassade till patienternas individuella genom. Forskningen pågår fortfarande och vi väntar ivrigt på nya rapporter.
