Innehåll:
Ättika har varit känd för mänskligheten under mycket lång tid. För närvarande används det som ett populärt krydda på våra bord, som tillsats till olika rätter eller till och med som konserveringsmedel för konserver. Därför är det inte förvånande att det finns många förespråkare och motståndare. Därför har många fakta och myter uppstått kring det. Mycket ofta diskuteras också dess påverkan på kroppens funktion kontroversiellt. Av denna anledning har vi beslutat att undersöka saken närmare och besvara några frågor. Kan ättika ha en positiv effekt på vår kropp eller är det kanske precis tvärtom? Vi kommer att försöka undersöka detta.
Vad är egentligen vinäger och hur tillverkas den?
Ättika är inget annat än en vattnig lösning av ättiksyra. Den bildas genom jäsning av etylalkohol av ättiksyrabakterier. Själva processen för dess bildning kallas ofta för pseudojäsning på grund av närvaron av syre. För närvarande används tre metoder oftast för att framställa ättika, där koncentrationen av den resulterande ättikan ligger mellan cirka 6 och 10 %. Den första är Orleans-metoden. Det är en av de äldsta kända metoderna. Den kommer från Frankrike och användes där under medeltiden. I den klassiska formen hälls ättika med ättiksyrabakterier i tunnor. Sedan tillsätts vin med veckovisa intervaller. Det är värt att nämna att små hål borras i dessa tunnor för att möjliggöra en jämn tillgång på syre. När alkoholen blir till ättika tappas den av genom en speciell kran. Sedan upprepas hela processen. Dock stannar cirka 15 % av ättikan kvar i tunnorna för att starta en ny jäsning. En annan metod är den så kallade djupjäsningen, alltså nedsänkningjäsning. Kort sagt innebär det att en stor mängd syre injiceras i en tank där en alkohollösning tillsammans med ättiksyrabakterier finns. Tack vare denna process är jäsningen mycket effektivare och går mycket snabbare. Det är också värt att nämna droppmetoden. I detta fall handlar det om en tank fylld med bokspån. De bebos av ättiksyrabakterier. Därefter leds alkohollösningen långsamt genom sågspånet med hjälp av olika nya tekniker. När alkoholen når botten samlas den upp och leds igenom på nytt. Processen upprepas tills ättika med rätt koncentration uppnås.
Är ättiksyra bra för vår kropp?
Det är värt att nämna att egenskaperna hos en viss ättika och dess effekt på vår kropp till stor del beror på råvaran den tillverkats av. Men även ättiksyra i sig kan ha många hälsofrämjande effekter. Det är värt att notera att dess dåliga rykte är nära kopplat till dess överdrivna konsumtion. Nästan alla produkter kan vid felaktig användning potentiellt vara skadliga och ha biverkningar. Men en måttlig och låg tillförsel av ättiksyra är mycket hälsosam. Det kan sänka blodtrycket och blodsockernivån något. Det fungerar också bra som ett slags stöd för vårt hjärt-kärlsystem och minskar risken för vissa av dess sjukdomar. Detta beror på effekten av ättiksyra som minskar mängden dåligt LDL-kolesterol. På så sätt kan vi minimera överdriven ansamling i blodkärlen och därmed minska risken för stroke, hjärtinfarkt och aterosklerotiska plack. Dessutom kan den genom den sura reaktionen från denna syra också stödja vår mage vid underproduktion av magsyra samt vid problem med proteinspjälkning. Intressant nog kan det vara utmärkt för personer som vill minska sin kroppsvikt. Detta beror på dess aptitstimulerande egenskaper. Dessutom påverkar det också direkt påskyndandet av fettförbränningen. Båda faktorerna bidrar säkert till viktminskning.
Kan ättiksyra vara skadligt?
Det vardagliga uttrycket att allt, beroende på koncentrationen och mängden man konsumerar, kan vara ett potentiellt gift, gäller även här. Koncentrerad ättiksyra kan dock orsaka hudbrännskador och allvarliga allergiska reaktioner. Lyckligtvis har den ättika som finns på marknaden en mycket lägre koncentration. Detta ändrar dock inte det faktum att vi inte bör överdriva mängden. Det anses bäst att ta det två gånger om dagen, cirka 2 matskedar vardera. Detta motsvarar ungefär 20 gram per dos. Då är risken för biverkningar mycket låg. Kom också ihåg att inte ta ättika ensam, eftersom det kan bränna slemhinnorna i halsen och matstrupen. Det är bäst att lösa upp det i vatten eller använda det som tillsats i olika rätter. Vid överdriven konsumtion kan dock kalcium sköljas ut från benen. Detta gör att de förlorar hårdhet och styrka, men kan också bli mer mottagliga för frakturer. Ibland kan det också orsaka skador på andra delar av matsmältningskanalen, inklusive magen. Överskott av ättika spolar också ut kalium från vår kropp. Personer som tar diuretika och antidiabetika, inklusive insulin och digoxin, bör undvika att konsumera ättika.
De mest populära vinägersorterna – egenskaper
Ättika kan tillverkas av en mängd olika råvaror. Ändå finns vissa av dess typer nästan överallt. Av denna anledning har vi beslutat att beskriva några av de mest populära ättikorna som finns på marknaden mer i detalj.
Ättika
Branntweinessig är för närvarande en av de mest spridda ättikssorterna. Den består av sprit som tidigare har spätts ut med vatten och är grundprodukten för syrning inom livsmedelsindustrin. Den används också för konservering av produkter av alla slag, särskilt konserver. Den har ingen särskild smak eller doft. Dess smak är skarp och tydligt syrlig och kännetecknas av en mycket intensiv lukt av ättiksyra. Den förekommer vanligtvis i en koncentration på 6 till 10 %.
Äppelcidervinäger
Äppelcidervinäger är den mest populära representanten för fruktvinäger. Den anses av många vara den hälsosammaste. Den tillverkas av äpplen vars skal innehåller jäst som möjliggör omvandling av socker till alkohol och sedan till vinäger. Traditionellt tillverkas den enligt Orleans-metoden och lagras sedan i upp till två år i fat. Den uppskattas mycket för sina organoleptiska och hälsofrämjande egenskaper. Den har en tydlig äppelsmak, är lätt syrlig och har en mild vinägerarom. Den används som en viktig ingrediens i alla typer av marinader, inlagda gurkor samt olika dressingar och såser. Dessutom innehåller den en mängd näringsämnen, inklusive B-vitaminer, biotin, vitamin C och folsyra. Dessutom hittar vi massor av enzymer, pektiner, polyfenoler, mjölksyra och olika aminosyror. Det är också anmärkningsvärt att den är rik på magnesium, järn, kalium, natrium, fosfor och kisel.
Balsamvinäger
Balsamico-essig är utan tvekan den finaste, men också dyraste typen av vinäger. Den kommer från Italien och tillverkningsprocessen är mycket lång och komplex. Den tillverkas av must från vita druvor (oftast Trebbiano). De skördade druvorna genomgår en lång kokningsprocess tills sockerkoncentrationen i lösningen når 30 %. Därefter sker jäsning. Det är värt att nämna att detta är sensationellt eftersom alkohol- och ättiksjäsningen sker samtidigt och inte efter varandra. För detta ändamål används speciella jästsvampar som är anpassade till att leva i en mycket hög sockerkoncentration. Vinäger som tillverkas på detta sätt kräver lång lagring i fat. Detta är nödvändigt för att få en tät struktur men också rätt smak. En sådan lagring måste pågå i minst 12 år, men de bästa balsamico-essigerna kan lagras i upp till 25 år eller längre. Under en sådan process koncentreras vinägern och ju äldre den är, desto starkare är dess organoleptiska egenskaper. Det är också värt att nämna en metod som kallas Solera. Då tillsätts druvmust i de äldsta faten och denna process upprepas år efter år. De bästa vinägrarna kan vara upp till 100 år gamla.
Ättika
Vinäger är den mest populära vinägern i medelhavsländerna. Den tillverkas av vitt eller rött vin och genomgår sedan en ättiksyrajäsning. De bästa vinägrena tillverkas enligt den traditionella Orleans-metoden och lagras sedan i ungefär två år i fat. Deras smak är ganska mild men också komplex. Detta beror främst på vinet som används vid tillverkningen, men också på sorten och ursprungslandet. Bland de mest populära exemplen finns fransk champagnevinäger och italiensk Pinot Grigio-vinäger.
Risvinäger
Rissvinäger är mycket populär i asiatiska länder. Intressant nog kan vi skilja på tre grundläggande sorter. Den mest populära är naturligtvis den vita varianten, men det finns också röda och svarta sorter. Den tillverkas av vitt ris, har en mycket delikat smak och doft samt en enkel smak- och aromprofil. Den tillsätts oftast till sushi och sallader. De andra färgvarianterna tillverkas av rött och svart ris.
Ättika kan vara ett mycket intressant tillskott till din dagliga kost, men du bör inte överdriva det. Vid måttlig användning har det dock en rad hälsofrämjande egenskaper. Det är värt att nämna att på grund av dess många sorter kommer alla att hitta sin favorit. Vi rekommenderar också att experimentera med olika typer. Det kan vara en särskilt intressant upplevelse, eftersom varje sort kännetecknas av en annan smak- och aromprofil och kan användas som krydda för olika rätter.
