INNEHÅLL
Den första omnämnandet av ingefära kommer från omkring år 1000 f.Kr. De asiatiska folken kände redan till denna växt, och särskilt dess rhizom var föremål för deras intresse. För närvarande finns ingefära praktiskt taget inte i det vilda. Den har blivit en typisk kulturväxt. Den kan bli upp till 100 centimeter hög och är en perenn, nära släkt med gurkmeja och kardemumma. Det vi idag känner som ingefära är den förgrenade rhizomen av denna växt. Den uppskattas för en rad hälsofrämjande egenskaper, men också för dess närings- eller kryddvärde.
En kort historia om ingefära
Ingefärans historia är verkligen lång och det är inte helt klart om den inte var känd tidigare. Den kommer troligen från Melanesien, därifrån den kom till Asien. Den var känd i antiken bland folken runt Medelhavet, i Indien, men också i arabländerna. Dess läkande egenskaper beskrevs mer utförligt för första gången på 600-talet f.Kr. av Suśruta. Han var vid den tiden en av Indiens mest respekterade läkare. Kineserna räknade ingefära till elementet eld eftersom den ger kraft och energi. De använde den som afrodisiakum.
I Europa blev ingefära populärt tack vare den arabiska läkaren Avicenna. Han beskrev egenskaperna hos denna växt ännu noggrannare. Tack vare detta använde redan de rika och adliga ingefärans läkande effekt under medeltiden.
Den vetenskapliga beskrivningen av växten gjordes av den engelska botanikern William Roscoe och det latinska namnet på arten Zingiber officinale härstammar från övergången mellan 1700- och 1800-talet. Under denna tid spreds användningen av ingefära som krydda och medicinskt råmaterial.
Ingefära som krydda
Ingefära är ett av världens mest populära kryddor. Det kan användas i torkad form, men också inlagd eller kandiserad. Den blev särskilt känd i asiatiska och arabiska länder. Det är en viktig ingrediens i currykryddblandningen, men används också för att krydda soppor, såser och kött. Det är en oumbärlig ingrediens i söta bakverk och drycker. Det tillsätts i glöggöl, vin, men också kaffe och mjöd. Ingefära har en lätt kryddig, brännande och söt smak. Därför är det en mycket mångsidig krydda i varje kök.
Näringsegenskaper hos ingefärsrot
Ingefärsrot innehåller alla grundläggande näringsämnen såsom proteiner, fetter, kolhydrater, kostfiber samt vitaminer och mineraler. Det är också en rik källa till fytonäringsämnen, dvs. ämnen som ansvarar för dess karakteristiska smak och doft. Den intensiva aromen av ingefära, med en frisk, lätt sötaktig och lätt träig ton, beror på zingiberol – en komponent i eterisk olja. I 100 gram färsk rhizom hittar vi cirka 80 kcal. Den innehåller vitaminerna B, men också C, E, A och K. När det gäller mineraler innehåller den mycket kalcium, fosfor, järn och kalium.
Ingefära vid förkylning
Ingefärsrot har avgiftande, smärtlindrande, antivirala och antibakteriella egenskaper. Allt detta tack vare gingerolerna, som också är starka antioxidanter. På grund av dessa egenskaper är ingefära utmärkt som en naturlig immunförstärkare. En ytterligare fördel är dess värmande effekt, som är perfekt vid förkylning eller influensa, men också förebyggande vid nedkylning av kroppen. Även vid halsinflammationer och bihålesmärtor kan en ingefärsinfusion vara hjälpsam. Tack vare de innehållna eteriska oljorna verkar den slemlösande och kan tunna ut nässekretet och hjälpa oss att få ut det bättre.
Ingefära för viktminskning
Hur kan ingefära hjälpa vid viktminskning? För det första främjar ingefära matsmältningen – oljan som finns i ingefärsroten kan hjälpa vid matsmältningsbesvär och problem med tarmperistaltiken. Alla dessa aktiviteter kan positivt påverka metabolismens acceleration. Vilket i sin tur underlättar förlusten av onödiga kilogram. Dessutom minskar ingefäraextrakt, t.ex. i form av olja eller infusion, aptitkänslan. Detta kan hjälpa dig att begränsa småätandet mellan måltiderna, vilket gör att vi förbrukar färre kilokalorier. Därför är det värt att välja vatten med ingefäratillsats, som inte bara berikar smaken utan också kan hjälpa oss i jakten på vår drömfigur.
Ingefära vid diabetes och insulinresistens
När det gäller ämnet "Ingefära och diabetes" finns det många positiva forskningsresultat – det har visat sig att ingefärsrot har hypoglykemiska egenskaper, det vill säga den kan bidra till att sänka blodsockernivån. Detta gäller både fastande och postprandiala glukosnivåer. Dessa studier använde doser från 100 mg till 500 mg vattenbaserat ingefäraextrakt per kilogram kroppsvikt. Denna effekt beror på att de aktiva ämnena i rhizomet ökar vävnadens känslighet för insulin. Detta gör att mindre av detta hormon behövs för att upprätthålla en lämplig glykemi. Detta är särskilt viktigt för förebyggande av diabetes i framtiden. Dessutom har det visat sig att ingefära kan minska upptaget av glukos från tarmen till vävnaden, men också begränsa aktiviteten hos vissa enzymer som är involverade i metabolismen av denna enkla sockerart. Särskilt effektivt minskar det verkan av pankreasamylas.
Ingefära för cirkulationen
De hälsofrämjande egenskaperna hos ingefära kan också användas för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Forskare har angett en möjlig effekt på sänkning av blodtrycket. Därför kan vi tillskriva den en antiaggregativ eller antiaterosklerotisk effekt. Mer specifikt kan den sänka mängden LDL-kolesterol i blodet, men också positivt påverka tillståndet hos blodkärlen och hjärtat. Ingefära hämmar också aggregering av blodplättar, vilket skyddar mot bildandet av blodproppar.
Ingefära vid matsmältningsbesvär
En av de vanligaste användningarna av ingefära är att stödja matsmältningssystemet. Tack vare dess kolagogiska egenskaper underlättar det matsmältningen. Dessutom kan det minska gasbildning och stimulera tarm- och magsäckens peristaltik. Det stödjer lätt sekretionen av saltsyra och saliv, vilket också är mycket viktigt. Det kan också minska illamående, vilket avsevärt påverkar välbefinnandet hos gravida kvinnor, men inte bara.
Analgetiska egenskaper hos ingefära
Ingefära har också analgetiska egenskaper - läkemedel baserade på ingefära används vid behandling av migrän och menstruationssmärtor, det har också en avsvällande effekt på grund av dess vätskedrivande verkan. Det kan också hjälpa vid reumatiska ledsmärtor, men lindrar även menstruationssmärtor. Ingefäraolja har också en avslappnande effekt. Det är särskilt hjälpsamt vid muskelsmärtor. Av denna anledning har ingefärakompressorer och massage med dess deltagande fått bred användning inom sport.
Ingefära - Kontraindikationer
Som varje substans kan ingefära orsaka oönskade biverkningar. Vid oral intag, särskilt i överdrivna mängder, kan det leda till biverkningar som diarré, magont, gasbildning och halsbränna. Dessutom bör preparat som innehåller ingefära begränsas för personer som lider av sjukdomar i matsmältningssystemet. Vi talar om magsår och duodenalsår, men också refluxsjukdom och överproduktion av magsyra. Ingefära irriterar matsmältningssystemet hos personer som lider av dessa sjukdomar. Intaget av ingefära bör begränsas av gravida.
Patienter som regelbundet tar antikoagulantia bör också vara försiktiga. Denna interaktion kan leda till en betydande sänkning av blodtrycket långt under det normala värdet. Samma situation gäller för mediciner mot högt blodtryck och hypotoni. På grund av påverkan från de föreningar som finns i ingefära bör sådana personer också begränsa sitt intag.
Trots ingefäras positiva effekt på förebyggande av diabetes rekommenderas det att begränsa dess användning till patienter som behandlas med insulin. Detta beror på att en sådan kombination kan orsaka betydande hypoglykemier och svängningar i blodsockernivån, vilket inte är särskilt fördelaktigt.
Sammanfattning
Ingefära och beredningar med dess extrakt är en skattkista för hälsofrämjande ämnen. Det bör dock påminnas om att det inte är ett läkemedel i sig. Det passar bäst som ett tillskott till den dagliga kosten och för att variera rätterna. Det ändrar dock inte det faktum att det kan vara en källa till många värdefulla ämnen för oss och att det är värt att ta det. Låt oss inte glömma de möjliga biverkningarna av dess användning. Om du är osäker på att ta det kan inget ersätta ett läkarbesök.
